Arkitektur formar framtidens vårdmiljöer

Forskning stärker design för bättre omsorg

Hur vi bygger och utformar miljöer för vård och omsorg påverkar inte bara trivseln – det är en direkt del av själva vården. Det menar Helle Wijk, professor inom vårdvetenskap och hälsa vid Göteborgs universitet och gästprofessor vid Centrum för vårdens arkitektur på Chalmers. I en intervju med Gerflor, en ledande tillverkare av golv- och väggskydd med särskild expertis inom vårdmiljöer, berättar hon varför forskning måste göras tillgänglig om vi fullt ut ska kunna förstå sambandet mellan arkitektur, hälsa och livskvalitet.

Helle Wijk är sjuksköterska i grunden, specialiserad på vård av äldre. Idag leder hon forskning som undersöker hur vård- och omsorgsmiljöer påverkar hälsa och livskvalitet genom hela livet.
Forskningen visar tydligt att den fysiska miljön är en del av vårdsupplevelsen. Att bygga rätt är en förutsättning för att personalen ska kunna arbeta patientsäkert och personorienterat, samt för att de boende ska känna trygghet och självständighet.

- Det handlar inte bara om väggar och golv, utan om att miljön ska stödja människan i vardagen. Miljön där man bor ska främja det man vill göra i livet, oavsett vilken ålder man är i, säger Helle Wijk.

Ett hem – inte ett sjukhus
En central del av Helle Wijks forskning handlar om boendemiljöer för personer med demenssjukdomar – en målgrupp som växer i takt med att fler bor kvar i sina hem längre.

- Att flytta till ett särskilt boende är i många fall den sista flytten man gör i livet. Då är det viktigt att den som flyttar in känner sig som hemma – inte inlagd på en institution, säger Helle Wijk och fortsätter:

- Samtidigt är hemkänsla ett svårt begrepp att införliva i praktiken. Vad som upplevs som hemtrevligt varierar från person till person. Därför måste miljöerna ha flexibilitet och erbjuda möjlighet för den boende att påverka sin omgivning med egna saker och möbler. Detta är avgörande för hemkänslan.

Hon betonar också vikten av att kunna välja mellan sociala och privata ytor, att miljön är lätt att förstå och navigera i, samt att både inne- och utemiljöer är tillgängliga. Trädgårdar, balkonger och uteplatser bidrar till livskvalitet och fysisk aktivitet – något som forskningen visar har stark koppling till både fysisk och psykisk hälsa.

Färg, ljus och material som stöd för välbefinnandet
Även hur vi uppfattar ljus, kontraster, färger och material – särskilt vid nedsatt syn eller kognition – är en viktig del av att skapa framtidens vård- och omsorgsmiljöer.

- När vi blir äldre förändras synen. Därför behöver miljöer ha tydliga kontraster, god belysning utan bländning och ytor som är lätta att tolka. Golv med starka mönster kan uppfattas som ojämna eller smutsiga, vilket kan skapa oro eller öka fallrisken. Demenssjukdomar kan dessutom göra att kulörskillnader upplevs som nivåskillnader, säger Helle Wijk.

Hon framhåller vikten av att material- och färgval inte bara styrs av estetik eller hygienkrav, utan också av hur människor upplever rummet.

- Vi måste hitta balansen mellan funktionalitet och hemtrevnad. För mycket vitt, grått och beige signalerar ofta institution. När golvbeläggningar viks upp en bit längs badrumsväggarna för att skapa en lättstädad yta är det hygieniskt, men kan samtidigt signalera sanitet och omedvetet ge intrycket att den boende själv är i behov av särskilda hygienåtgärder. Sådana subtila detaljer påverkar hur miljön upplevs och kan motverka trivsel och värdighet, säger Helle Wijk och tillägger:

- Det räcker alltså inte att bara leverera tekniska lösningar, utan man måste också förstå människan som ska leva med dem. Därför krävs dialog mellan arkitekter, designers, vårdpersonal, forskare och materialtillverkare redan i de tidiga skedena av byggprocessen.

Kunskap måste göras tillgänglig
Ett återkommande problem, menar Helle Wijk, är dock att forskningsresultat ofta stannar i akademin.

- Det finns mycket kunskap, men den är inte alltid lätt att omsätta i praktiken. Därför måste vi som forskare bli bättre på att presentera våra resultat som vägledningar, riktlinjer och workshopar – inte bara som vetenskapliga artiklar, förklarar hon och fortsätter:

- Vi är bland annat i gång med att utveckla Chalmers rapport Evidensbaserad Design, som kom ut 2020 och är skapad som stöd för utformning av den fysiska vårdmiljön. Kompletteringen om äldre fysiska miljöer färdigställs nu, vilket är något som har efterfrågats länge – bland annat av Gerflor. Att aktörer efterfrågar forskning ser jag som oerhört positivt och viktigt.

Den byggda miljön – en framtidsfråga för vården
Under sina år som forskare har Helle Wijk sett en tydlig förändring.

- Det har hänt mycket positivt. De äldre har fått större inflytande och ställer högre krav. Omställningen mot nära vård i Sverige fokuserar på hälsa, förebyggande arbete och omsorg i hemmet, vilket ställer nya krav på hur miljöer utformas säger Helle Wijk och fortsätter:

- De kommunala arenorna blir också allt viktigare. Det måste avspeglas i hur vi planerar och bygger. Miljön påverkar både hur vården fungerar och hur attraktivt det är att arbeta där. En trivsam, funktionell miljö stärker statusen för yrket och bidrar till att fler vill arbeta med äldre.

Hon konstaterar att Sverige ligger långt framme internationellt när det gäller att skapa individuella boendemiljöer, med eget badrum och möjlighet att ta med egna tillhörigheter. Men det finns fortfarande mycket att göra – inte minst i att sprida forskningsbaserad kunskap till alla aktörer i byggprocessen.

- När forskningen, personalens erfarenheter och de boendes behov möts redan i planeringen, kan vi skapa miljöer som verkligen stödjer både hälsa och livskvalitet, avslutar Helle Wijk.

12/3/2025 - Industritorget